Den eviga väntan här typ. Tiden går såååå sakta. För sakta. En otroligt otålig Ida är man nu. Känns som en evighet till skjutsen kommer, vilket är om cirkus 40 minuter då men de lär ju va dom längsta 40 minuterna i hela mitt liv..haha. Men sen bär det av. Så under dom närmaste 10 dagarna hittar man mig och bruttorna i Göteborg och Stockholm. Hell yeah!;)

So long folks:)